Ultraljud i vecka 4

Så var då dagen inne för ultraljud. Var svårt att få en tid här i mellandagarna men det fanns en lucka idag måndag där veterinären jobbade.

Loka visste på en gång vi kom in i rummet vad det var frågan om. Hon lade sig tillrätta direkt i vaggan. Lite grymtande hördes bara.

Direkt veterinären satt ner apparaten på magen så dök en valp upp på monitorn. Fyra stycken fanns tätt intill varandra på ena sidan och en ensam stackare syntes på den andra sidan. Så fem stycken räknade vi oss till som syntes. Hjärtrörelser fanns också. Så nu är det bara att vänta en månad till och hoppas allt går bra. Vi är ju mitt uppe i flytt och jag hoppas verkligen inte detta ska påverka Loka negativt.

Kul, kul!! Det kommer valpar på kenneln igen:-) En önskan har jag denna gång bara.....måste det inte bli bara pojkar:o)

Gott Nytt År alla läsare!!

Loka i vecka 3

Det har inte hänt så mycket i denna vecka. Har inte sett till något illamående och kräkningar. Däremot blir damen alltmer gosig och klängig och trött.
Nu inväntar vi klara besked på ultraljudet.

Loka i vecka 2

Två veckor har nu gått sedan första parningsdag. Loka är fortfarande mycket gosig och vill gärna ligga på rygg och bli kliad på magen. Hon har ätit dåligt ett par dagar och även kräkts lite. Jag har tänkt boka in ultraljud i mellandagarna, 29:e eller 30:e december då det ska ha gått ca 28 dagar av dräktigheten. Klistrar in en bild på Loka när hon var tre månader gammal.

Valpar väntas!

Ja så har vi varit på äventyr Loka och jag. Vi har varit och parat med Robin och jag ska så ofta jag kan uppdatera denna blogg nu när vi ( förhoppningsvis ) går i väntans tider. I lördags så skulle det redan ha gått en hel vecka från första parningstillfället, vart tog den veckan vägen? Tiden rusar iväg.

Valparna kommer att födas runt 30 januari om man räknar på 63 dagar. Som tur är hinner vi ha bott in oss en månad i nya boendet innan det är dags. Vi flyttar i årsskiftet.

Som det är nu är Loka bara trött och lika gosig som hon brukar vara. Hon kryper gärna upp och vill ligga i knät ( tungt ). Riktig soffhund är hon. Sätter in en bild här på Loka och Robin när vi var där sista dagen och det faktiskt var sol och fint väder. Det regnade varje dag vi var där annars.

Robin och Loka

Agenternas första födelsedag!

Den 7 oktober var vi hos Åsa och Mister och hade 1-årskalas. Vi åt god tårta som Åsa gjort, öppnade presenter och busade.

God och fin tårta!

Lton bak och självklart Mister längst fram, glada på sin 1-årsdag!

Laya gör framsteg!

Äntligen har Laya börjat göra stora framsteg med sitt opererade högerben. Hon fick ju ett bakslag för ett tag sedan och fick ont igen. Hon hade överbelastat benet. Nu är hon igång igen med att gå i vattnet hos Stefan Rosén på Redog. Snart är det dags för sista röntgenbilden och ser det bra ut så får Laya vara som vanligt igen. Tänk vad duktig hon har varit, hon har varit instängd i ett eget rum sedan i början på juli månad. Hon har bara sett oss människor och våra andra hundar igenom en grind.
Nu är det bara att hålla tummarna att sista röntgenbilderna visar godaste goda saker!

Tredje utställningen!

Då har Lton ställts ut för tredje gången på ganska kort tid. I ett lika blåsigt Lindesberg som det var i Hammarskog så var det dags igen. Det kändes lite pirrigt att ställa just idag för att det var rasspecialisten Ulla-Berg Persson som skulle döma. Nu skulle man väl verkligen få svart på vitt vad Agent Lton går för.

Direkt vid ankomsten kastar jag mig som vanligt över katalogen för att se hur många konkurrenter vi kommer att ha och idag var det hela fyra stycken juniorhannar. I Hammarskog var det två stycken juniorer och likaså i Eskilstuna.

Korthåren var inte så många och blev ganska fort klara. Kurskamrat Karin och hennes man visade två av sina hundar till BIR och BIM.

Efter långhårsvalparna var det då dags. Vi gick in i ringen och ställde oss på vår plats som var som nummer två av de fyra. Tankarna for i huvudet på mig om hur jag skulle visa på bra sätt. Domaren gick först och tittade på hundarna där vi stod uppställda på ringkanten. Efter en stunds tittande var det då dags att springa första rundan i vänstervarvet. När jag började springa hade jag totalt glömt allt jag tränat på och jag tyckte det gick hemskt. Tilläggas ska att marken var lutande och väldigt gropig. Lton tog något galoppsprång men det fixade vi snabbt till.

Efter det fick vi då gå av ringen och vänta vid kanten för nu skulle hundarna gås igenom av domaren en och en. Den första hunden fick rött band och skulle därmed få komma tillbaka och visas upp. Nu var det min och Ltons tur. Lton skötte sig utmärkt vid genomgången av domaren och nu skulle det springas igen. Först runt ett helt varv. Efter att ha sprungit runt skulle jag springa i triangel. Tror det gick hyffsat bra att hitta en bra väg att springa. Sedan skulle jag springa rakt fram och sedan tillbaka. Nu skulle Lton ställas upp och domaren skulle kommentera och sekreteraren skulle skriva.

Oj vad det blåste tyckte jag där vi stod, tyckte Ltons öron stod rakt upp. Ville inte hålla på att vända honom denna gång ( försöker träna att ställa honom med nosen till vänster ) utan det viktiga var att få honom att stå stilla och fint.

Pust...även vi fick ett rött band och skulle då få komma in igen. Nu var det två hundar kvar i juniorklassen som skulle visas så då passade jag på att gå iväg en bit med Lton där det inte var så mycket spring och gosade med honom. Fick lite små bra tips av Annica ( vad skulle man göra utan henne ) om springandet och hon sa att jag hade trippat fram, fasen, det var ju det jag försökt träna bort.

När domaren bedömt alla fyra juniorer skulle vi då in igen och tävla i konkurrensen. Nu var vi bara tre hundar kvar, en hade tydligen fått blått band och då har man tävlat klart.

Först uppställning på kanten, jag stod fortfarande som nummer två i ledet, och domaren gick en vända och tittade. Sedan var det dags att springa igen. Denna gången tog jag ut stegen och det kändes som att jag flög fram i ringen, jag kom också ihåg att titta på Lton då och då. Nu fungerade nästan allt jag tränat in. Det kändes så härligt och jag kände ett harmoniskt samspel med min hund.

När vi sprungit klart ställde vi återigen upp oss vid kanten och domaren tittade och tittade, det kändes som man stod där hur länge som helst. Plötsligt vinkar domaren till mig att ställa mig först i ledet, före den hunden som stod framför. Sedan börjar hon prata. Tilläggas skall att denna domaren hade öppen bedömning, hon pratade alltså så alla runtomkring skulle höra också det hon sa. Hon började med att säga att ingen av juniorhannarna kommer att få något CK. Alla var för unga för det. Sedan började hon berätta om hunden som stod trea i ledet, sedan hunden som stod tvåa och sedan till mig som stod etta. Först då tror jag att jag fattade att jag vunnit juniorklassen.

Domaren sa så mycket bra och fint om Lton och det var så himla roligt att höra. Anledningen till att han inte fick något CK var att han fortfarande är för gungig och valpig ( det vet jag ju ). Allt slutade iallafall med att jag fick ett HP och självklart var jag jättestolt. Fick en del gratulationer och kramar också:-)

Att det kan vara så roligt med utställningar. Känner nu efter tre bra utställningar med tre bra kritiker från tre olika domare att min Lton har kapacitet faktiskt. Han kommer banne mig att göra skäl för sitt officiella namn Auspicious ( lovande, lyckobådande ). Det roliga är att hunden tycker det är roligt att visa upp sig och han älskar att springa fort.

Så det blev en lyckad dag även denna gång i vänstervarvsspringandet!!

Hockeypremiär....äntligen!!

Ja så var det dags igen efter sommaruppehållet. Min och familjens nästa stora intresse drar igång ikväll. Hockeyallsvenskan och premiärmatch på hemmaplan när Leksand kommer på besök. Roligt intresse detta också och ett skönt avbräck i vardagen att ställa sig på kortsidan intill hejarklacken och gapa och skrika. Man är ganska hes när man kommer därifrån. Ska rota fram supportertröjan nu, käka lite mat och sedan bege mig till ABB Arena. Allt vad hundar heter får vila en kväll som denna.

Utställning nummer 2

Då har Lton varit på utställning igen. Denna gång var han med "lillmatte" Johanna till Eskilstuna BK. Detta klarade de bra och fick med sig ytterligare en etta i kvalitet och ett HP. Kritiken var mycket bra och finns att läsa på hemsidan. Adressen dit är http://coollines.dinstudio.se/

Inga foton togs på denna utställning. Snart är det dags för agenternas 1-årskalas och då ska filmas och tas foton.

Lton på officiell utställning

Så har då äntligen Lton fått springa officiellt i vänstervarv. Tyckte att håret i baken vuxit ut så pass långt att jag vågade visa upp honom. Först var vi i Norberg på utställning och där blev resultatet BIR och HP och BIG-4

Sedan var vi till Uppsala och Collieklubbens utställning och där blev resultatet 1:a i kvalitet och 1:a i konkurrens.

Fick med mig några bilder hem

Kamma och borsta in i det sista!

Uppställning i väntan på vår tur!

Laya har ont i benet igen!

Vad har nu hänt med Layas opererade ben? Plötsligt har hon börjat halta igen och det gör ont när vi klämmer på benet. En snabbvisit hos Stefan på Redog där han mycket riktigt konstaterar att något har hänt och ringer till veterinär Ashley i Upplands Väsby där vi får en tid efter tre dagar. Hämtar ut ett recept vi fått tidigare på smärtstillande medicin och ger direkt.

När vi sedan kommer till veterinären så känner och klämmer han och tar även röntgenbilder på benet och vilken lättnad...det var inget nytt som gått sönder i benet ( trodde att det har kunnat vara miniskeln i knät som gått sönder ) utan allt såg hur fint ut som helst. Den nya hältan och smärtan berodde på att Laya helt enkelt varit aningen överansträngd i benet beroende på för mycket promenader.

Härligt att få detta besked så nu blev det vila i en vecka och sedan börja simträningen igen.

Lydnad och spår!

Åsa och jag har fått med oss Mirjam i vår träning. Det är bra det för visar oss ringträning och Åsa lär lydnad och spår och sök och massor med mer saker inom bruksen. Mirjam har ju lyckats så himla bra med sina hundar ( korthåren Märtha och Maya ) i utställningsringen så nu vill hon skaffa sig lite bruksmeriter.

Vi varierar träningarna ganska bra men det blir förståss mycket kaffe och prat också. Idag träffades vi hemma hos Åsa och lade spår på åkern. Lton har inte fattat riktigt vad det hela går ut på men Mister har kommit längre och Maya är duktig.

Vi pratade också utställning idag eftersom både Mirjam och jag ska till Uppsala på lördag.

Träna, träna och träna!

Vi tränar väldigt mycket nu och har så gjort hela sommaren. Lton har blivit så glad när han äntligen frisknat till och får leka och busa med bror Mister och även dotterns vita herdehund Molle. Vi träffas väldigt ofta och hittar på massor med bra aktiviteter och träningar. Vi har tränat mycket lydnad och både Lton och Molle kan komma att bli riktigt duktiga. Vi har varit till sjöar och hundarna har fått bada fast jag trodde jag aldrig skulle våga Lton bada igen efter fuktexemet men det har gått bra. Han går ut helt frivilligt i vattnet och simmar och simmar och simmar. Bror Mister har lärt sig dyka från en sten rakt ner i vattnet och det ser hur kul ut som helst. Trodde inte Colliesar var så där överförtjusta i vatten men som Åsa säger, det är inte Collisar vi har utan Schäfrar i Colliepäls:-)

Mister Agent har varit på officiell utställning!

Ja så har karriären börjat för bror Mister och hans matte Åsa i utställningsringen. 19 juli här hemma i Västerås ( när jag själv var på fyradygnskryssning ) så var det dags. Min Lton hade ändå inte kunnat ställas då han inte ännu fått något hår i baken efter sitt fuktexem.

Hur gick det då? Jo han fick en etta i kvalitet och kom sedan trea i konkurrensen. Matte Åsa hade varit så glad så tårarna rann. Jag var tvungen att kontakta dem från Riga och kolla hur det gått. Vad glada vi blev allesammans. Farmor Annica var också på utställningen som bara var för colliesar och hon ställde sin Cera där. GRATTIS Mister Agent för så bra premiär i vänstervarvsspringande:-)

Laya blev halt....

Ja herregud vad tiden rinner iväg. Det märks att man inte ligger på latsidan direkt vad gäller hundaktiviteter. Vad ska man börja skriva om? Kan börja med Laya som skulle bli så duktig i Agility. I somras gjorde hon sig riktigt illa i sitt högra bakben. Hon sprang efter en boll i skogen och plötsligt bara satte hon sig ner. Haltande gick vi in och tänkte att hon hade sträckt benet.

Efter tre dagar och fortsatt haltande ringde vi Strömsholm och fick en akuttid och efter fem-sex timmars väntan i stekande sol och värme så fick vi äntligen komma in. Laya blev undersökt och sövd och röntgad. Det visade sig inte vara en sträckning som skulle gå över av sig själv utan stackarn hade slitit av korsbandet och nästa steg var operation. Smärtstillande och antibiotika skrevs ut och vi skulle ringa dagen efter för att få tid för operation.

Dagen efter kom och vi ringde, det fanns ingen tid förräns efter mer än tre veckor. Va? Skulle stackars hunden gå med hälta och ha ont i mer än tre veckor? Vi åkte direkt till vår vän Stefan Rosén på Redog och rådgjorde med honom hur vi skulle hantera stackars Laya i så lång tid. Efter att ha varit där, uträttat något ärende och åkt tillbaka berättade Stefan att han ringt en veterinärstation och ordnat tid till oss. Vi hade fått tid med mindre än en veckas väntan...oh va härligt..med så kort väntetid till operation skulle göra att rehabiliteringen sedan skulle komma igång mycket snabbare och Laya skulle bli frisk fortare. Risken fanns ju också att fler skador såsom miniskelskador kunde komma om man väntade för länge.

Efter några dagar var det då dags att bege oss till Ashley Jury i Upplands-Väsby. Oj vilken härlig veterinärstation med mycket härliga och kunniga människor. Vi kände direkt när vi träffade Ashley att detta skulle bli kanonbra. Laya lämnades efter röntgen och vi skulle hämta henne dagen efter.

Laya var jätteduktig och operationen hade gått kanonbra men nu började det jobbiga. Laya fick bara ta korta promenader och vara i eget rum. Tur att hon är så makalöst lugn och duktig och accepterade direkt att hon var instängd trots våra andra hundar som levde loppan utanför hennes grind. Rehabiliteringen på Redog startade också nästan direkt och allt har löpt på bra.

Lydnad, agility och bad!

Vi var på Skultuna BK med Åsa och tränade lite lydnad igen. När nu inte Lton kan tränas så var det Loka som fick träna. Vi gick lite fritt följ, gjorde platsliggning, tränade med apporten ( gick inget bra ) samt inkallning.

Camilla byggde en agilitybana och körde den med Laya. De andra hundarna fick prova på lite olika agilityhinder.

Efter Åsas goda sockerkaka for vi iväg till en jättefin sjö där hundarna fick springa och leka. En del ville bada, en del ville inte bada men badade ändå för de trillade i och en del satt bara och tittade på. Ett mycket härligt avslut på en underbar eftermiddag med hundarna.

Spårning

Vi åkte ut med Åsa och hennes flock till en stor skog och lade spår. Jag hade med mig Loka denna gång och visst kan hon spåra damen. Hon gick med bestämda kliv in i skogen och följde spåret galant. Spåret var inte så långt då vi inte tränat detta så mycket, det var ca 50 meter.

Åsa och Johanna lade ett kortare spår till Mister och Molle. Sedan visade Åsa en riktig spårning med sin schäfer Cisco. Jag trodde aldrig de skulle komma tillbaka.

Veterinären igen!

Ja det räckte tydligen inte med ett besök hos veterinären denna veckan. Igår var det dags igen då Lton fått fuktexem på ett känsligt ställe under magen. Herregud så det såg ut när de väl fått all päls bortrakad. Stackars liten vad han måste ha haft ont. Nu äter Lton en annan typ av antibiotika och smärtstillande. Han ska rengöras två gånger per dag med koksaltlösning och han ska tempas. Vilket äventyr, men redan idag märks att allt är på väg åt rätt håll. Han låter oss tvätta och torka och hjälper till han också genom att slicka förtvivlat på sin stora tratt:-)

Utställningen här i juli månad är nu bara att glömma och tänka på annat. Som att träna lydnad tex, det går utmärkt fast tratten sitter på huvudet.

Hos tandläkaren

Har under lång tid försökt få loss en mjölktand i Ltons mun men förgäves. Igår blev det därför besök hos veterinär. Efter lugnande spruta och insomning så var det dags för tanden att avlägsnas. Det visade sig bli en långdragen historia, tanden satt som fastgjuten intill den nya tanden. Efter ca 45 minuter var tanden borta. Det visade sig att tandens rot inte resorberat någonting så hur mycket vi än försökt hemma att få bort den så har det varit lönlöst. Nu käkar Lton antibiotika och mamma Loka är duktig att rengöra hans mun.

Lek och bus i lekhagen!

Var med alla hundar inklusive dotterns vita herdehund till lekhagen på klubben idag och filmade deras framfart. Tror det var rekordvärme idag...pust...

Träning Västerås BK

Idag åkte jag ut med döttrarna och tre hundar till brukshundsklubben. Konstigt nog var vi helt ensamma därute i det vackra kvällsvädret.

Först ut att träna var Camilla med Lton. Som man kan se på bilderna här avslöjas att vi har en av fler stora "hockeyfan" i familjen. Vilket lag? VIK förståss;-)

Sitt och stanna kvar!

Korrigering i sittandet

Belöning efter avklarad övning

Nu var det Ltons mamma Lokas tur att få sig en repetition i fritt följ till att börja med. Det var längesedan vi tränade och jag hade inga stora förhoppningar om hur det skulle gå men det gick långt över förväntan. Hon är kanonduktig damen!

Sitt stanna kvar var övningen även för Loka och avståndet ökades för varje gång!




Även platsliggningen gick hyffsat bra på inte alltför långt avstånd.



Detta var en konstig övning tyckte Lton. Detta konstiga hinder såg inte alls ut som de han tränat lite försiktigt tidigare på agilitybanan. Efter mycket funderingar så hoppade han till slut, duktig pojke!



För Loka var inte detta hinder något som helst problem. Denna tuffa dam gör allt man säger till henne utan att tänka efter först. Räds inte för någonting.

Lton och lydnad

Lton är klar med grundkurs 1 och han är duktig grabben. Nu tränar vi själva och med privattränare. Fria följet går jättebra, kontakten blir bara bättre och bättre och likaså inkallning.


Idag har vi tränat sitt och ligg samt kvarsittning. Allt går jättebra. Hittills har vi bara tränat utan klicker men vi ska börja använda klicker vi också som brorsan Mister gör och kompisen Molle har börjat med.

Fritt följ med bra kontakt!

Sitt och stanna kvar!

Platsliggning och här fick Lton beröm för sitt otroligt snabba läggande!

Imorgon ska vi ut och träna mer på fria följet och med spring. Han kom lite efter idag när vi tränade. Matte ( jag alltså ) har lite svårt att ha kontroll på min högerhand så ibland tyckte Lton att den högra sidan var mer spännande än den vänstra.

Vi ska också i nästa vecka ut och lägga lite spår. Vi ska börja på spårkurs i slutet av maj.