onsdag 16 september 2009

Hockeypremiär....äntligen!!


Ja så var det dags igen efter sommaruppehållet. Min och familjens nästa stora intresse drar igång ikväll. Hockeyallsvenskan och premiärmatch på hemmaplan när Leksand kommer på besök. Roligt intresse detta också och ett skönt avbräck i vardagen att ställa sig på kortsidan intill hejarklacken och gapa och skrika. Man är ganska hes när man kommer därifrån. Ska rota fram supportertröjan nu, käka lite mat och sedan bege mig till ABB Arena. Allt vad hundar heter får vila en kväll som denna.


Utställning nummer 2

Då har Lton varit på utställning igen. Denna gång var han med "lillmatte" Johanna till Eskilstuna BK. Detta klarade de bra och fick med sig ytterligare en etta i kvalitet och ett HP. Kritiken var mycket bra och finns att läsa på hemsidan. Adressen dit är http://coollines.dinstudio.se/

Inga foton togs på denna utställning. Snart är det dags för agenternas 1-årskalas och då ska filmas och tas foton.

onsdag 9 september 2009

Lton på officiell utställning

Så har då äntligen Lton fått springa officiellt i vänstervarv. Tyckte att håret i baken vuxit ut så pass långt att jag vågade visa upp honom. Först var vi i Norberg på utställning och där blev resultatet BIR och HP och BIG-4

Sedan var vi till Uppsala och Collieklubbens utställning och där blev resultatet 1:a i kvalitet och 1:a i konkurrens.

Fick med mig några bilder hem



Kamma och borsta in i det sista!



Uppställning i väntan på vår tur!

Laya har ont i benet igen!

Vad har nu hänt med Layas opererade ben? Plötsligt har hon börjat halta igen och det gör ont när vi klämmer på benet. En snabbvisit hos Stefan på Redog där han mycket riktigt konstaterar att något har hänt och ringer till veterinär Ashley i Upplands Väsby där vi får en tid efter tre dagar. Hämtar ut ett recept vi fått tidigare på smärtstillande medicin och ger direkt.

När vi sedan kommer till veterinären så känner och klämmer han och tar även röntgenbilder på benet och vilken lättnad...det var inget nytt som gått sönder i benet ( trodde att det har kunnat vara miniskeln i knät som gått sönder ) utan allt såg hur fint ut som helst. Den nya hältan och smärtan berodde på att Laya helt enkelt varit aningen överansträngd i benet beroende på för mycket promenader.

Härligt att få detta besked så nu blev det vila i en vecka och sedan börja simträningen igen.

torsdag 3 september 2009

Lydnad och spår!

Åsa och jag har fått med oss Mirjam i vår träning. Det är bra det för visar oss ringträning och Åsa lär lydnad och spår och sök och massor med mer saker inom bruksen. Mirjam har ju lyckats så himla bra med sina hundar ( korthåren Märtha och Maya ) i utställningsringen så nu vill hon skaffa sig lite bruksmeriter.

Vi varierar träningarna ganska bra men det blir förståss mycket kaffe och prat också. Idag träffades vi hemma hos Åsa och lade spår på åkern. Lton har inte fattat riktigt vad det hela går ut på men Mister har kommit längre och Maya är duktig.

Vi pratade också utställning idag eftersom både Mirjam och jag ska till Uppsala på lördag.

Träna, träna och träna!

Vi tränar väldigt mycket nu och har så gjort hela sommaren. Lton har blivit så glad när han äntligen frisknat till och får leka och busa med bror Mister och även dotterns vita herdehund Molle. Vi träffas väldigt ofta och hittar på massor med bra aktiviteter och träningar. Vi har tränat mycket lydnad och både Lton och Molle kan komma att bli riktigt duktiga. Vi har varit till sjöar och hundarna har fått bada fast jag trodde jag aldrig skulle våga Lton bada igen efter fuktexemet men det har gått bra. Han går ut helt frivilligt i vattnet och simmar och simmar och simmar. Bror Mister har lärt sig dyka från en sten rakt ner i vattnet och det ser hur kul ut som helst. Trodde inte Colliesar var så där överförtjusta i vatten men som Åsa säger, det är inte Collisar vi har utan Schäfrar i Colliepäls:-)

Mister Agent har varit på officiell utställning!

Ja så har karriären börjat för bror Mister och hans matte Åsa i utställningsringen. 19 juli här hemma i Västerås ( när jag själv var på fyradygnskryssning ) så var det dags. Min Lton hade ändå inte kunnat ställas då han inte ännu fått något hår i baken efter sitt fuktexem.

Hur gick det då? Jo han fick en etta i kvalitet och kom sedan trea i konkurrensen. Matte Åsa hade varit så glad så tårarna rann. Jag var tvungen att kontakta dem från Riga och kolla hur det gått. Vad glada vi blev allesammans. Farmor Annica var också på utställningen som bara var för colliesar och hon ställde sin Cera där. GRATTIS Mister Agent för så bra premiär i vänstervarvsspringande:-)

Laya blev halt....

Ja herregud vad tiden rinner iväg. Det märks att man inte ligger på latsidan direkt vad gäller hundaktiviteter. Vad ska man börja skriva om? Kan börja med Laya som skulle bli så duktig i Agility. I somras gjorde hon sig riktigt illa i sitt högra bakben. Hon sprang efter en boll i skogen och plötsligt bara satte hon sig ner. Haltande gick vi in och tänkte att hon hade sträckt benet.

Efter tre dagar och fortsatt haltande ringde vi Strömsholm och fick en akuttid och efter fem-sex timmars väntan i stekande sol och värme så fick vi äntligen komma in. Laya blev undersökt och sövd och röntgad. Det visade sig inte vara en sträckning som skulle gå över av sig själv utan stackarn hade slitit av korsbandet och nästa steg var operation. Smärtstillande och antibiotika skrevs ut och vi skulle ringa dagen efter för att få tid för operation.

Dagen efter kom och vi ringde, det fanns ingen tid förräns efter mer än tre veckor. Va? Skulle stackars hunden gå med hälta och ha ont i mer än tre veckor? Vi åkte direkt till vår vän Stefan Rosén på Redog och rådgjorde med honom hur vi skulle hantera stackars Laya i så lång tid. Efter att ha varit där, uträttat något ärende och åkt tillbaka berättade Stefan att han ringt en veterinärstation och ordnat tid till oss. Vi hade fått tid med mindre än en veckas väntan...oh va härligt..med så kort väntetid till operation skulle göra att rehabiliteringen sedan skulle komma igång mycket snabbare och Laya skulle bli frisk fortare. Risken fanns ju också att fler skador såsom miniskelskador kunde komma om man väntade för länge.

Efter några dagar var det då dags att bege oss till Ashley Jury i Upplands-Väsby. Oj vilken härlig veterinärstation med mycket härliga och kunniga människor. Vi kände direkt när vi träffade Ashley att detta skulle bli kanonbra. Laya lämnades efter röntgen och vi skulle hämta henne dagen efter.

Laya var jätteduktig och operationen hade gått kanonbra men nu började det jobbiga. Laya fick bara ta korta promenader och vara i eget rum. Tur att hon är så makalöst lugn och duktig och accepterade direkt att hon var instängd trots våra andra hundar som levde loppan utanför hennes grind. Rehabiliteringen på Redog startade också nästan direkt och allt har löpt på bra.